En blogg ska leva...

... den ska skrivas i, ha bilder, intressanta ämnen... Inte som den här dåliga ursäkten till blogg... Det finns en hel del jag vill skriva om, men jag gör det inte... för det är inte intressant för någon annan än mig... och en del saker ska inte läsas av någon annan... Har gått och funderat på ett inlägg i flera dagar, men jag kommer inte till... Jag vill skriva, men får inte till det...
 
Jag vet inte än jag ska avsluta den här bloggen helt, eller om jag ska lösenordsskydda den, för det finns saker jag vill skriva om, men som jag bara vill få ur mig, förhoppningsvis fundera klart på när det kommer på pränt...
 
Utan blogg kommer jag nog inte kunna vara, men måste fundera lite... tills dess: Lev väl!

Dåligt samvete de luxe...

N har inte jobbat alls den här veckan, då en elak förkylning slog till i lördags... Jag gick hem i tisdags med feberkänningar och sen har jag också varit däckad i princip... Bara Nora som inte varit dålig... och hon tycker vi är jättetråkiga... I onsdags var hon på förskolan, men natten mellan ons-tors trodde vi att det var hennes tur också, då hon vaknade med 39 graders feber på natten... I torsdags hade hon lite febergräns, men inget mer, och var jättepigg... Hon tycker vi är jättetråkiga som inte orkar nånting, och igår rök vi ihop rejält, antagligen för att både hon och jag är jättefrustrerade., och i förrgår gjorde jag en sak jag inte direkt är stolt över, men av samma anledning, hög frustration...
 
Nu är hon iväg med N till farmor en sväng, N ska sota pannan och Nora kan vara ute under tiden, och tanken är att jag ska städa lite, men nu har jag dammsugit bottenvåningen, och jag orkar inte mer just nu... Hur eller som är jag ledsen över att inte vara en bättre mamma än vad jag är just nu, och även om det säkert skulle vara jobbigare, så önskar jag ändå i såna här stunder att hon hade ett syskon... Lättare sagt än gjort dock...
 
Nej, ta tag i livet och försöka göra lite till, så kanske vi kan baka lite när lillskrutt är tillbaka...

Tynande tillvaro...

Ja, jag kan ju inte påstå att jag skriver så väldans frekvent, men jag vill heller inte lägga ner den... Å andra sidan ser det inte ut som att jag har så väldigt många följare kvar, och ärligt talat skriver jag ju mest för mig själv.
 
Har ett väldigt julpirr, och jag tror att jag smittat av mig på min dotter, som pratar om tomtar och julklappar mest varje dag. Vi har pratat rätt länge om att tomten kommer ta med sig henne nappar hem till tomtenissarna, och det är hon inte alls med på, så får se hur kul hon tycker det är när väl kommer dit...
 
Var hemma hos mamma och pappa idag på em, både mamma och jag är baktokar, och både hon och jag hade hittat nya recept, så här ska det nog bli både nutellakaka (fasen, jag har fika på jobbet nästa vecka, kan vara ett bra testområde för den, måste jag fundera på), mintgodis, bregottkakor och vaniljhjärtan (de två sistnämnda inte nya, men de brukar bakas till jul).
 
Vi ska fira jul här hos oss på juldagen, med N:s sida, jag ser fram emot det som sjutton, ordna eget julfirande med våra favoriter :-) Jul är så mysigt, så jag tror jag spricker snart :-)
 
I väntan på jul och advent, ja inte bara därför försöker jag ta hand om mig själv. Så just nu har jag hjälp av en kostrådgivare som talar om för mig vad jag ska äta och hur mycket. Det funkar över förväntan, och jag har gått ner 2.2 kg på en vecka. Tyvärr har magen pajat just nu, annars känns det riktigt bra. Mens om en vecka ca också, vilket medför ganska mycket sug, så ikväll gjorde jag variant på mellanmålet, som egentligen skulle varit tärnat äpple med keso och kanel, och värmde äpplet i micron med lite, lite honung och tog kvarg till, riktigt gott. Inte fullt så nyttigt som från början, men ok. Bara det inte blir nån vana.
 
Turkiet ja, det känns som det är längesen, men hur eller som så hade vi en underbar vecka, med mycket sol och bad, god mat, god dricka, häftiga åskväder och underbara omgivningar. Det blir Side en vecka nästa år också, men då lite utanför med massa vattenrutschbanor, så barnen, både stora och små, kan få sitt lystmäte på det. Var ju små banor på det här hotellet, men de var bara igång korta perioder på dagarna, trist. Nora åkte hej vilt, så tror att nästa ställe kommer passa henne perfekt. Det är dessutom ett mera nordiskt hotell, med bamseklubb (hon är inte anmäld, men ändå), med mera nordiska gäster, det vi var på nu var mycket tyskar och holländare.
 
Nej, nu är klockan 22:30, jag som bara skulle uppdatera Ullaredslistan med ett par saker efter kvällens Dessertmästarna... Ullared blir det som vanligt i början av december med kusingänget, ska bli så kul :-)
 
Nej, sova. Öppnar imorron, och eftersom vi går kort, och jag är ensam på morgonen, så gäller det nog att vara pigg. Dessutom är jag dyngförkyld och skulle helst vilja vara hemma, jag med... men bara att jobba på...
 
Natt natt!

Snart dags!

Ja, på lördag är det dags. Då sätter vi oss återigen på planet som ska ta oss till Turkiet. Tycker inte att det är alls längesen som det var juldagen och vi fick veta :-)
 
Ska bli skönt och välbehövligt med lite semester, trots att det inte är så många veckor sen sommarsemestern, men det är slitigt på jobbet, många små barn och alldeles för få armar som kan hålla om dem och hjälpa dem... Det är inte roligt... :-/
 
Pajade vänster knä igår. Bara brände till när jag låg på knä och hjälpte ett av barnen med skorna. Gör fortfarande ont och jag är förbjuden att springa, gå och dansa zumba tills efter semestern och sen se hur det känns. Fick massage igår, också välbehövligt, och Ingela kände på knät, och nåt är det som är knas, för det är svullet och det hakar upp sig på två ställen. Hon tror att det handlar om ett korsband eller ett ledband, men vi får väl se om lite vila kan rätta till det. Annars får jag väl ringa vc när vi kommer hem igen.
 
Nora längtar efter rutschkanor och glass nu, som hon säger att hon ska göra i Turkiet, dvs åka vattenrutschkanor och äta glass :-) Två morgnar har hon inte velat gå till förskolan utan tyckt att vi ska vara hemma, hon och jag. Imorron är sista morgonen iaf, och förhoppningsvis kan jag hämta tidigare också, bara vår förmiddagsresurs kan stanna på em.
 
Nu är klockan skitmycket, som vanligt, jag sitter och försöker sälja en träningsbehå på fb, pm:at om Ns matlåda från Tupperware som spruckit och det känns som att jag har 1000 andra saker som också borde ha hunnits med ikväll, men nu är det iaf sängen som gäller, och hoppas på att jag kan gå hem tidigt imorron, så jag kan fortsätta med småpysslet då.
 
Natti natti!

Undrar vad jag...

... har gjort egentligen? Har en gammal vän, som inte är en vän längre eftersom vi aldrig hörs eller ses... Jag försökte hålla lite kontakt förra sommaren, men jag fick aldrig något svar... Det känns så konstigt, för det enda som ändrats är att hon inte bor här längre, men familjen finns ju ändå här i närheten, och inte har de flyttat så himla långt heller... Jag vet inte vad jag gjort... I år har jag inte ens försökt ta kontakt, efter att har blivit effektivt avsnoppad förra året med svaret som aldrig kom, så låter jag bli... Det är bara det att vi har delat väldigt mycket, både med- och motgångar, inte alltid varit vänner, men ändå hittat varann igen... Och jag har blivit lite halv, hon har varit en så stor del av livet och även om vi inte varit väldigt nära de senaste åren har vi ändå setts ett par gånger per år och haft kul när vi setts... Om hon talat om varför, så hade det inte varit lättare, men jag hade åtminstone sluppit fundera på varför hon inte vill ha kontakt... Att gilla lite inlägg på fb tycker inte jag är att hålla kontakt...
 
Alltså, det här bara en ventil numera... Där jag öser ur mig allt som jag inte vet vem jag ska prata med om längre... De få läsare måste tycka att jag är urtråkig som bara har tråkiga saker att skriva när jag uppdaterar, men men, antingen läser ni eller så låter ni bli...
 
Lite positivt finns det ju såklart... Vi har haft en underbar semester, med kusinhäng, mycket bad, tom jag har badat och det riktigt mycket, en riktigt rolig dag på Ölands djurpark, Nora älskade vattenlandet och rutschbanorna :-) Ska bli kul att se henne i Turkiet om några veckor, vi har vatten rutschbanor på hotellet :-) Längtar, snart bara fyra veckor kvar :-)
 
Och Nora, min lilla gosefis är inte så liten längre, tre år fyllde hon för tre dagar sen. Det firades som sig bör, med tårta, sång och massa paket. Bästa presenten en egen surfplatta och en balanscykel, som hon inte testat så mycket än, men att få en cykel, bara det :-) Hon är på god väg att skippa blöjorna också, duktig på att säga till för det mesta, och de sa på dagis att hon sitter både på pottan och toan där med. Hon har blöjor, men jag hoppas att hon vågar släppa dem snart, för det är inte långt borta. Skönt med ett moment mindre :-) Fast säger jag sådär, så lägger hon väl av igen...
 
Nu ska jag försöka ta mig i säng, kommer i säng alldeles försent om kvällarna...
 
Natt natt!

Blandad kompott!

Vi börjar väl med det positiva :-) Från att i princip varit paniskt rädd för pottan och toan har nu Nora kissat på pottan två dagar i rad :-) Det funkar än så länge bara när hon är ute och är naken, men när hon säger att hon vill ha blöja och ska kissa, så ber vi henne att sätta sig på pottan istället, och det funkar :-) Stort framsteg, hon får massor med beröm och hon är jättestolt :-)
 
Andra positiva är väl att det är varmt, skönt och soligt, och att vi äntligen kommit till att fixa våra pass idag, jag och N. Nu borde det vara fritt fram till Turkiet om två månader :-)
 
Tredje då. Tja, vad ska det vara? Att vi har semester, och att den börjat så bra den bara kan... nästan.
 
Nästan, ja, det kommer vi till nu. Jag är så fruktansvärt arg, ledsen och besviken ikväll, så hälften vore nog, tror jag. Tyvärr är jag inte förvånad, och jag är rätt arg på mig själv att jag inte fattade att det skulle bli precis likadant som tidigare, jag borde lärt mig. Men tiden har väl polerat ärren... Nej, nu låter det dramatiskt, så är det inte. Bara det att när nån säger att vi ska vårda vänskapen, då förväntar jag mig att det vård från båda håll, inte bara från ett, men som sagt, jag borde lärt mig... Vi skulle höras ikväll, men jag har helt enkelt skitit i det, vet inte vad jag ska säga, vet inte om det finns nåt mer att säga. Det är jag ledsen för, för det var inte så här jag ville att det skulle bli, men tyvärr trodde jag väl innerst inne det när det blev som det blev... Bara det att jag är så småsint att jag skulle vilja "ge igen" på nåt vis, få hen att förstå att jag faktiskt blivit sårad och faktiskt blivit det flera gånger, för det tror jag inte hen förstått, fast jag försökt förklara hur jag mått och hur jag känt...
 
Det jag är mest ledsen för är nog egentligen att det inte var jag som föreslog det här från början, utan att det var hen, och som var jättepositiv och glad för att vi äntligen skulle ses... Sen har läget visserligen ändrats något för hens del, men vill man något, då går det mesta att fixa, men... nä, tydligen inte.
 
Nu ska jag inte älta mera, utan se om vi kan få nån strönatt på nåt hotell nånstans, så vi kan hitta på något iaf, men det är väl ingen större risk så här års... Hänga tvätt ska jag göra också, och sen får det nog bli sängen. Imorron blir det trevligheter iaf, då ska vi fika med vänner och barnen, som längtar efter varann, ska få leka så mycket de orkar :-)

Igår kväll lyckades...

... jag äntligen ha så mycket batteri kvar i telefonen att det var lönt att ringa nån, Nora somnade i vettig tid och jag var någorlunda pigg och inte somnade i soffan :-) Så jag ringde min K, som jag inte pratat med på mer än jättelänge. Hon blev jätteglad och vi pratade i lite mer än en timme. Vilken boost :-) Hon vill att vi kommer och hälsar på dem i sommar, och även att jag vet med mig att det är lite si och så med kom-ihåget hos nämnda fru, så är jag ändå helt pirrigt glad att vi ska ses. Det är så himla längesen :-) Och snart är det semester :-)
 
Idag blev inte riktigt lika pirrig. Började jobba kl 6:15, åkte hem kl 13, hämtade Nora, åt mellis med henne och gosade lite, upp med henne till mormor och morfar och åka tillbaka till jobbet och jobba 16-21, det är inget latmansgöra att flytta avdelningar... Nu är vi ganska väl förberedda och kan inte göra så himla mycket mera eftersom vi faktiskt lever och verkar på våra gamla avdelningar om dagarna... Till råga på allt så sumpade jag min jobbnyckel när jag skulle åka, kände mig helt förstörd när jag kom till jobbet och var tvungen att lätta mitt hjärta... Åh, vad det gnagde... Letade igenom allt jag kunde komma på när jag kom hem, men jag hade tappat den utanför bilen när jag lämnade Nora, så mamma hittade den när de kom hem :-) Slutet gott allting gott :-)
 
Idag har jag kanske tagit ett något dumt beslut, och egentligen borde jag inte nämna det ens, för jag tänker inte berätta mer än så, mer än att det handlar om min vikt... Jag är inte nöjd med min vikt och kämpar för att få den att gå neråt, det har den gjort nu ett tag, sakta men säkert, men tyvärr syns det inte så mycket och känns inte direkt heller, mer än att byxorna börjar sitta bättre... Och nu håller jag på att tappa sugen, så jag tog ett beslut förut, ett aningens dumt faktiskt, men jag är lite trött på att stå här och stampa nu! Nåja, vi får se hur jag gör.
 
Borde klippa mig, det bara hänger och är snart midjelångt. Börjar vara lite slitet i topparna, men ingen väldig fara. Dock borde jag nog få det gjort innan vi åker till Turkiet. Och midjelångt hår igen... jag vet inte. Det sköter sig i princip själv, jag tvättar det ett par gånger i veckan just nu, har det oftast i fläta, och det är inte till något större besvär, men det är mycket hår, bökigt att tvätta och bökigt att torka... Får se hur jag gör.
 
Imorron är sista träningen ute före semestern. Vi ska till en gammal kollega med jobbet, hon gick i pension i vintras, men jag väljer träningen, nu har jag ju äntligen kommit igång...!
 
Och nu ska jag lägga mig, och känna mig nöjd över att nyckeln är upphittad, att jag fortfarande är helt pirrig efter samtalet igår, så himla kul att prata med henne :-) och även känna mig nöjd över att vi fick så mycket gjort på jobbet ikväll :-)
 
God natt!

Det känns lite knäppt!

Eller knäppt kanske är fel ord... splittrat snarare. Läste en blogg igår och insåg att den lille killen bloggen handlat om inte finns mer... att han gått vidare och leker med änglarna nu. Jag brukar alltid börja störtgråta när jag läser såna saker, men igår blev det så konstigt, nästan lite chockartat att det faktiskt var så att jag inte kom mig för nånting. N satt bredvid och läste högt om surfplattor och jag insåg efter en stund att jag slutat både svara och lyssna och att han satt och såg lite konstigt på mig. Det är fortfarande konstigt, overkligt. Trodde nog verkligen att han skulle klara sig. Finns en annan blogg jag också följer, fast ännu mer sporadiskt än den jag skrivit om nyss, om en annan liten kille, den vet jag inte ens om jag vågar gå in på just nu...
 
Sen insåg jag en annan sak idag när jag fick se en bild... och när jag pratade med en fd kollega... Mitt bebissug är nog större än jag trodde... Återstår att se vad som händer bara...
 
Liv och död, hand i hand inser jag nu, och det är väl egentligen som livet är, men ändå känns det så långt ifrån varann...
 
Nåja, ska sluta vara filosofisk. Nora drog en spya i morse precis innan vi skulle iväg, fick ringa hem N eftersom jag var tvungen att vara med på utvärderingsdag idag. Hon har inte spytt mer och har ätit av hjärtans lust resten av dagen, men för säkerhets skull är hon ju hemma imorron också, då blir det jag istället. Vi ska städa, och sen hoppas jag på att vädret är bra, för då blir det en cykeltur eller promenad, frisk luft har ju ingen dött av, och folk måste vi ju inte prata så närgånget med... Beställa krans i Trägår´n också måste vi göra, och plantera ut blomman jag fick på min födelsedag. Verkar som vi har att göra, även om jag inte räknat med hemmadag imorgon direkt...
 
Nu ska jag försöka komma i säng, jag också. N och Nora sover redan.

Det ligger...

... just nu en film på Aftonbladet, en helt hemsk film, från Malaysia med en mamma som misshandlar sin bebis... Jag var dum nog att börja titta på den, fast jag visste redan innan att jag skulle må så jäkla dåligt... och nu kan jag inte sluta gråta... Lilla, lilla tjejen, vad har du gjort för ont här i världen?? Det enda jag vill just nu är att slå ihjäl din mamma, men då skulle jag egentligen inte vara bättre själv... Man slår inte barn! Inte sina egna, inte andras, inte något barn! Det enda jag kan hoppas på är att du blivit omhändertagen och har det bra idag, snälla någon, säg att det är så... :'(
 
Jag har inte skrivit härinne på länge och det var nog inte det här jag tänkte skriva om när jag nu äntligen kom till igen, men det hjälpte att få det ur sig... Men jag kommer aldrig att förstå de som väljer att slå sina barn, för det är ett val! Oavsett om det ligger sjukdom bakom eller något annat... Du kan välja att dra handen i väggen istället för ditt barn. Du skrämmer antagligen barnet oavsett, men du slår åtminstone inte barnet! Jag förstår antagligen inte problematiken kring det här, och talar i sak som jag inte har en aning om eftersom jag aldrig varit utsatt själv, utsatt någon annan för det, eller ens upplevt det på jobbet... än så länge, det kommer nog tyvärr... Men att barn far illa på ett eller annat sätt kommer alltid att beröra mig grymt illa. Etter värre har det blivit sen Nora kom, jag klarar inte av att se eller höra någonting längre där barn far illa utan att må dåligt och börja gråta...
 
Nä, jag får skriva nån annan kväll. Nu vill jag sova, för det här tog all min ork som var kvar...
 
God natt!
 

Vilken vecka!

Förra veckan var aningens tumultartad med tråkiga och chockerande besked mest både nu och då. Det var skönt när torsdagen var över och likaså jobbveckan.
 
I fredags skulle vi åka till Mörlunda och kolla soffa, när vi kommer dit är det stängt! Möbelmässa i Stockholm... Tack för den liksom! Åkte till Vimmerby istället och kollade, så det blir nog soffa på Materialmännen istället. Orka åka till Mörlunda en gång till...!
 
N var lite halvrisig, och det var kallt och ruggigt, så ingen shopping, bara mat och sen åkte vi hem. Han låg i soffan resten av dagen typ och började få feberkänningar, så lördagen blev väldigt lugn, och tidigt på söndagen när Nora kom över hade jag också feberkänning, och runt åtta när vi vaknade nästa gång hade vi feber alla tre, riktigt risiga... Fram till i tisdags har vi mest sovit och försökt att iaf äta något, även om vi inte direkt velat. Igår var ganska ok, och idag är iaf jag och N feberfria, Nora kör lite varannan dag, men hoppas att det var sista rycket för henne idag, fast hon började vara rätt täppt i näsan...
 
Hoppas vi är friska till helgen, för då händer det roligheter. Afternoon tea hos en vän på lördag på dagen, mellomys med vänner på kvällen och sen fira mamma på söndag. Fullt ös, ingen vila där!
 
Något tumultartat blev det även den här veckan av olika orsaker, men det ska nog bli bra det med.
 
Nu ska jag sova, tror jag, om det går... Somnade i soffan med Nora förut när jag skulle se Antikrundan... men ett försök iaf. Fast jag borde duscha först, men det får bli imorron!

Stressande...

Det är lite förändringar på gång på Noras förskola, lite förflyttning av barn, mest för att det är nya barn på gång, och jag insåg idag att trots att jag är nöjd över att det inte är Nora som behöver flytta på sig (det kommer hon göra tids nog iaf), så har jag börjat jämföra barnen på ett sätt som jag inte tycker om... Barn är olika, barn lär sig saker olika fort, har ett barn syskon kan det hända att hen lär sig fortare för det, har ett barn inte syskon kan det också hända att hen lär sig saker fortare för att det har föräldrarnas fulla uppmärksamhet, osv... Det är alltså väldigt individuellt och det vet nog alla som nån gång kommit i kontakt med barn...
 
Nora är nog en ganska ordinär 2,5-åring, men när jag ser andra som kan klä av och på sig själva, som äter utan att kladda en massa, som somnar själv i sängen om kvällarna, som inte äter välling, mm, då kan jag inte låta bli att fundera... och det ger en dålig magkänsla. Inte för att jag är orolig för att hon inte följer utvecklingen, utan för att tankarna stressar mig...
 
Jag är ju såklart partisk, men vår dotter är en alldeles fantastisk människa:
 
Som kan hela Bä bä vita lamm och som sjunger Heja Bamse så det skallrar i fönsterrutorna.
 
Som ger världens gosigaste kramar och jordens blötaste pussar.
 
Som klarar trappan upp och ner utan problem.
 
Som kan sitta med en bok och läsa - länge.
 
Som fixar surfplattan utan problem.
 
Som pratar dagarna i ända, och vi förstår det mesta hon säger.
 
Som älskar att vara ute i snön.
 
Som dukar bordet när vi ska äta med lite hjälp, och som gärna vill "lälpa till dig, mamma" oavsett vad det gäller i köket.
 
Som somnar på mig i soffan nästan varje kväll  efter välling och tandborstning och sen bär jag in henne till hennes säng, där hon sen sover tills hon vaknar, ibland är klockan bara 23 och jag inte ens hunnit lägga mig när hon kommer över till vår säng, ibland är klockan 7 och det är morgon.
 
Som kan räkna till 10, men hoppar över 3 och oftast blir det 1,2,4,8... men ibland blir det rätt.
 
Som börjar koppla ihop färger med deras namn, men oftast är alla färger "grön"... eller gul.
 
Som ska sitta på toan, men kommer det något däri är det än så länge en lyckträff.
 
Som älskar att dansa, och med att dansa menar hon att vi ska sätta igång kinectet och dansa framför tv:n.
 
Som älskar att måla, och det påminner mig om att jag lovade köpa vattenfärg, för hon vill måla med pensel.
 
Som gör Give Me Five när vi gjort något bra, som att baka sockerkaka i eftermiddags.
 
Som är alldeles underbar och hon förgyller verkligen våra dagar, trots att det även är en hel del skrik och trots, och även om jag har dessa tankar om jämförelse i skallen just nu är jag ändå rätt nöjd över att hon är kvar där hon är, för hon är inte redo för något annat än, och jag hoppas att tankarna lämnar mig ifred om några dagar, för den här känslan gillar jag inte...
 
Nu ska jag komma i säng, för jag är trött och risk finnes att jag börjar fundera ännu mera, och det orkar jag inte...
 
Natti natti!

Nja, det var ju ingen...

... som var schysst där direkt och ville ta tillbaka min jacka mot att jag får pengarna tillbaka... Jag får en ny, men måste skicka tillbaka den gamla, och jag står för frakten... Mycket jobb och inte gratis att skicka. Jackan är stor och rätt tung, så den kan inte gå som brev, och paket var rätt mycket dyrare... Så jag ska sova på saken... Funderar på att sälja den som den är, nån sykunnig måste det väl finnas som vill köpa den... Är nån intresserad så är den röd, storlek 40, i parkasmodell, varm och skön, men med defekt dragkedja, pris kan diskuteras.
 
Nu ska jag sova och fundera på vilken jacka jag ska ha imorron för att inte frysa ihjäl... Min Didriksson funkar, men den är så kort, så jag fryser om rumpan, och min North Bend är urtvättad och inte mycket värme kvar i... Nåja, det tar vi imorron... Tror jag beställer en annan Didriksson imorron, en lång...!
 
Nu sova! Natt natt!

Inte min dag idag...

Nope, började på förmiddagen när jag skulle gå ut. Då går dragkedjan på jackan som jag köpte för inte ens två månader sen sönder... Öglan på själva draggrejen gick av... Kunde trycka dit den, men den kommer inte sitta kvar. Så hem och leta kvitto, var rätt säker på att det inte fanns kvar, men se på fan, det gjorde det! Så imorron är det jag som ringer, och jag tänker begära pengarna tillbaka, för jag vill inte ha en likadan och riskera att samma sak händer igen. Inget direkt känt märke, jag gav 600:- för den, hade kostat det dubbla och då får skiten fanimig hålla längre än så här...! Tyvärr måste jag ringa, köpte den på Sportsoutleten i Ullared.
 
Innan jag åkte hem plingade det i telefonen att grejerna från lekmer kommit. Märkligt nog till mig den här gången, eftersom man lever på rätt liten fot, så kan man ha barnstorlek ibland. Beställt ett par vinterkängor och ett par löparskor... Packade upp, inser att de som packat grejerna är blinda, eftersom jag fått ett par kängor i fel storlek och fel färg, men det står rätt på förpackningen, puckon som jobbar på lekmer alltså, och löpardojorna funkar storleksmässigt, men det finns ingen stabilitet i dem över huvud taget och att jag ska springa el pw:a i de där finns inte på kartan, mina fotleder är dåliga sen innan, behöver inte bli sämre... Så nu har jag skrivit ett surt meddelande till dem och imorron åker paketet tillbaka!
 
Så nu måste jag leta annan jacka, har hittat ett par kandidater ikväll, får se om det blir nån av dem. Färgen var egentligen inte det jag tänkt mig, mörkblått är tråkigt, men praktiskt, och vitt är snyggt, men fruktansvärt opraktiskt... Iaf med en tvååring som hänger och klänger på en med skitiga skor och även annat som inte är så rent alla gånger... Men det lutar åt den vita iaf... Fast jag ska se vad de säger imorron först, om den andra jackan.
 
Och nu ska jag sova och hoppas på att de är schyssta imorron och låter mig få pengarna tillbaka för jackan.

Ibland känns livet lite...

... extra bra :-) Jag och N hade ett väldigt bra samtal igår kväll (läs inatt förresten, klockan var fasen nästan ett...) och kom fram till åtminstone ett bra beslut. Vad som sen händer, det vet vi inte, men det känns bra att ha pratat om det och att vi tänker likadant. Vi har en lite spännande tid framför oss :-) Och kryptisk är jag och kryptisk kommer jag fortsätta att vara. Tänkte skriva det jag skrev allra för här på FB igår, men insåg innan jag ens hade börjat skriva att en sådär 5-6 st direkt skulle fråga varför, och sen skulle jag få skit för att jag skriver A, men inte B, för livet kan ju inte få kännas lite extra bra bara för att, inte på FB iaf... ;-)
 
Sur är jag! Hade hittat en Didriksson Theron-overall till Nora, med 40% rabatt på en web-butik, gissa två gånger om jag hann få med en...? Nej, när jag skulle beställa hade den sänkts 10% till och då hade det väl bara svischat till kan jag tro, så var de borta. De hade bara strl 80 kvar och det har hon ju nu, det lär hon ju inte kunna ha nästa år... Har kollat runt lite på andra, men dels så är de dyrare och sen finns inte den modellen... Hittat en annan overall från NameIt på lekmer, men jag vet inte riktigt... 3000 i vattenpelare är inte mycket, inte för en aktiv unge som Nora... Så jag avvaktar lite, tror jag. Fast sur är jag! Gjorde ju ett sånt klipp med hennes tvådelade Didrikssondress som hon har i år...
 
Ska försöka sälja av lite kläder i veckan, tänkte jag. Bl a en overall som jag köpte av en tjej förra vintern, som var förstor då, Nora gillar den INTE, och jag kan förstå henne. Är lite av en bebismodell, och det blir väääldigt mycket löst tyg i ryggen... Sen ett par Nova Star-chinos som hon aldrig använt, modellen passade inte henne. De är aldrig använda, bara tvättade. Får se vad jag mer kan hitta i gömmorna :-)
 
Nu ska jag beställa mig två par skor, från lekmer faktiskt. Vinterkängor och löparskor till det facila priset av 579:-, 50% rabatt på bägge, tror jag. Ibland är det helt ok att leva på liten fot ;-)
 
Natti natti!

Det bara bubblar...

... ord, meningar och funderingar ur den där lilla skruttan, som just nu ligger i sin säng och sover sött. Igår var hon med mig på toan (ha, glöm att man får gå på toa i fred...), och efter att ha försökt sätta på vattnet och trycka på tvålpumpen, så hittar hon den lösa toapappersrullen, "titta mamma, här är pappersrullen..." kommer det sen. Hallå, när sjutton har du hört nån prata om pappersrullen...? Och när lärde du dig säga det? I helgen satt vi och läste, och i en av böckerna var det en elefant, "mamma, elefanten har snabel..." Ja, det har den, och när snappade du upp det då?? Alltså, hon är så jäkla vetgirig, så jag hinner inte med.
 
Hon älskar att pilla med surfplattan. N har lagt hennes appar på en egen sida, hon kan inte låsa upp den än, men snart kan hon garanterat, var så säkra, men bara någon låst upp den åt henne, så bläddrar hon snabbt fram sin sida och startar det hon ska göra. Likaså på min telefon, och den kan hon (tyvärr) låsa upp själv... Ungen är 2,5 år och snart är hon duktigare än mig på tekniska prylar...
 
Ikväll rotade jag fram min zumba-skiva till kinectet, var tvungen att ta tag i mitt liv igen och röra på mig. Åkte visserligen pulka och gick en kort promenad i eftermiddags, men kroppen ville mera. Körde några låtar och blev sjukt svettig, kändes skitbra. Nora älskar att köra kinect, så hon dansade på, hon med :-)
 
Har inte lyckats låta bli godiset sen förra veckan nån gång, dumt att köpa hem, men var så jäkla sugen i fredags att jag inte kunde stå emot. Köpte alldeles för mycket, det finns fortfarande kvar, men igår och idag har det gått bra. Ätit riktigt bra idag, gröt och knäckebröd till frukost, ägg, keso och grönsaker till lunch och kyckling och ris till middag. Avslutade med knäckebröd med ägg och keso nu ikväll, så nu ska jag bara torka håret, så ska jag hoppa i säng. Plåstra om min tumme också, som sprack förut, satans vinter och kyla som ska misshandla mina händer...!
 
 

RSS 2.0