norasmamma

Eller knäppt kanske är fel ord... splittrat snarare. Läste en blogg igår och insåg att den lille killen bloggen handlat om inte finns mer... att han gått vidare och leker med änglarna nu. Jag brukar alltid börja störtgråta när jag läser såna saker, men igår blev det så konstigt, nästan lite chockartat att det faktiskt var så att jag inte kom mig för nånting. N satt bredvid och läste högt om surfplattor och jag insåg efter en stund att jag slutat både svara och lyssna och att han satt och såg lite konstigt på mig. Det är fortfarande konstigt, overkligt. Trodde nog verkligen att han skulle klara sig. Finns en annan blogg jag också följer, fast ännu mer sporadiskt än den jag skrivit om nyss, om en annan liten kille, den vet jag inte ens om jag vågar gå in på just nu...

 

Sen insåg jag en annan sak idag när jag fick se en bild... och när jag pratade med en fd kollega... Mitt bebissug är nog större än jag trodde... Återstår att se vad som händer bara...

 

Liv och död, hand i hand inser jag nu, och det är väl egentligen som livet är, men ändå känns det så långt ifrån varann...

 

Nåja, ska sluta vara filosofisk. Nora drog en spya i morse precis innan vi skulle iväg, fick ringa hem N eftersom jag var tvungen att vara med på utvärderingsdag idag. Hon har inte spytt mer och har ätit av hjärtans lust resten av dagen, men för säkerhets skull är hon ju hemma imorron också, då blir det jag istället. Vi ska städa, och sen hoppas jag på att vädret är bra, för då blir det en cykeltur eller promenad, frisk luft har ju ingen dött av, och folk måste vi ju inte prata så närgånget med... Beställa krans i Trägår´n också måste vi göra, och plantera ut blomman jag fick på min födelsedag. Verkar som vi har att göra, även om jag inte räknat med hemmadag imorgon direkt...

 

Nu ska jag försöka komma i säng, jag också. N och Nora sover redan.