norasmamma

Ja, på massa saker. Skrev på Facebook att jag hade en funderar-dag. Genast var det några som frågade vad jag funderade på och vad som tyngde mig, och inte mig emot, tack för att ni bryr er, men bara för att jag funderar så behöver det inte vara något negativt. Den här gången handlar det mest om min födelsedag som bara är en vecka bort, och eftersom jag fyller 35, så blir det väl lite mer än en "vanlig" ojämn födelsedag... Alltså en del funderingar och roddning kring att få den i hamn.

Nora så klart, som är så himla frustrerad för att hon vill mer än hon kan. I förrgår satt hon på köksgolvet och bara vrålade av ilska för att hon inte tar sig framåt, igår och idag har det hänt massor, hon satte sig upp själv förut, har bara hänt om hon haft något att hålla i tidigare, hon står i krypställning jätteofta och gungar fram och tillbaka och hon börjar flytta på benen, men kan inte koordinera med armarna. Jag vill ju så gärna hjälpa henne, men det går ju inte, det här ju något hon måste komma på själv. Men jag fösöker ju underlätta för henne iaf och då funderar jag ju så klart på det...

Sen är det en annan sak och den är visserligen lite negativ, något som hände för ett tag sen som jag inte kan få ur huvudet. Tänker inte skriva så mycket om det, för det är fler personer inblandade, ja, egentligen är jag inte inblandad ett skit, ett dumt missförstånd och en tolkningsfråga, men iom att en annan person tolkade mig så jäkla fel och sen använde infon ganska dumt (info som inte fanns), så hamnade jag ju mitt i... Jag gillar inte skitsnack, det blir bara fel. Jag vet att jag skvallrar ibland, men jag håller mig till ofarligt skvaller numera (förr, när nästan alla vänner bodde här, då skvallrade vi både till höger och vänster och en del skitsnack blev det oxå, men tillslut blev det nog för mycket för alla, tror jag), och får jag veta saker, så för jag det inte vidare... Jag vill verkligen leva upp till mina egna tankar och om jag nån gång inte har gjort det, så brukar magen tala om det för mig, men det har den inte gjort den här gången... Och jag har en osviklig tro på min mage... Men jag kan ändå inte släppa det... Hade hoppats kunna reda ut det sista nu i veckan, men tyvärr gick inte det... Verkar iaf inte som det är några hard feelings, så jag får väl vänta ett tag till...

Nu är klockan alldeles för mycket IGEN, jag är hopplös vad gäller att komma i säng, och N förstår inte hur jag orkar. Men herregud, jag sover ju oftast minst 6 timmar per natt, beroende på vad Nora bestämmer sig för, och det klarar jag mig på utan större problem. Visst, varje natt är ju inte så, ibland måste jag ju får ett par timmar till, men det får jag ju, för då lägger jag mig ju tidigare... Nu ska jag iaf försöka sluta fundera och gå och lägga mig. Imorron ska jag laga lite ny mat till Nora och sen ska vi åka och handla till nästa helgs kalas :-)



Natti natti