norasmamma

Jag läser en del IVF-bloggar, en del barnlösa bloggar, en del gravid-bloggar. Det mesta är såna som ligger kvar sen min egen tid som barnlös/IVF/gravid-tid. Man fastnar, berörs av öden. Men idag slog mig något när jag läste en av bloggarna. Jag har inte frågat om det är ok att länka, så det gör jag inte, men hur el som så har de haft jätteproblem med att få barn och nu är hon helt plötsligt spontangravid, jag är verkligen jätteglad för deras skull, har haft svårt att se hur deras framtid skulle te sig faktiskt, för de har gått på många hårda törnar på vägen. Så jag är fantastiskt glad för deras skull, men idag när jag läste, så insåg jag en sak... Något som med största sannolikhet inte kommer att hända: jag vill vara gravid igen (ja, trots att jag mådde peck på olika sätt under större delen av graviditeten), jag vill uppleva känslan igen, förlossningen, känslan när barnet kommer och jag vill att Nora ska få ett syskon... Det är nog den sista biten som känns lite hård, att vi troligtvis inte kommer kunna ge henne ett syskon... Hon har två syskon i frysen i Linköping, men det kostar pengar att få använda dem el hur jag ska säga. Använda låter knasigt, men det är väl just det det är. Finns inget som säger att vi inte kan bli spontangravida, men hur stora är oddsen efter att ha försökt utan skydd i fyra år...?? Inte så höga om man säger så...

 

Nora krånglar en del just nu, hon är knepig med maten, men jag tror att det handlar om tänder, eftersom hon dreglar en del, skiter som en elefant (det gör hon aldrig annars) och det som kommer ut är fränt och stinker gam, och hon är täppt i näsan. Det sista behöver inte bero på tänderna, eftersom polaren precis varit och fortf är lite förkyld, men det här är sånt som gör att jag börjar fundera. Och inte bara på varför hon krånglar, utan på allt möjligt, som det här med barn och graviditet. Sen gör ju inte saken bättre att jag är inne och läser hos andra...

 

Nåja, vi får väl se hur det blir. Jag vill inte bli gravid på stört, det är inte det, Nora får gärna bli lite större först, men åren går och vi har inte jättemycket tid på oss... =/ Sånt gör mig stressad... Skit med, jag som sa att jag är jättenöjd bara vi får en unge, det har vi fått nu, men mycket vill ha mer... aldrig nöjd... =/ Men som sagt, vi får väl se hur det blir...

 

Funderar massor på andra saker, speciellt en sak, och om det är så, så blir jag så jäkla besviken på personen i fråga, så det är inte sant. Så jag hoppas att det inte stämmer, men tyvärr så är det nog så... Det är något jag inte kan hantera än, något som jag egentligen inte har med att göra, fast ändå har jag det... Ähh, det är komplicerat, och jag varken kan el vill skriva mera, så det får räcka så...

 

Nu ska jag strax göra lite välling till Nora, hoppas att hon äter nu och sen tänkte jag lägga henne i sin egen säng för första gången på ett par veckor, tror jag. Eftersom jag börjat med ny rutin att hon får lite extra välling när jag lägger mig, så borde hon inte vakna av att hon är hungrig iaf... Hoppas det funkar, för hur mysigt det än är att ha henne bredvid sig, så sover varken N el jag jättebra... Så en natt utan snurrande bebis vore ganska skönt...

 

 

Min gofis <3